söndag 9 februari 2014

Fader okänd hur går man vidare - länktips

Riksarkivet pdf Fader okänd
Malmö släktforskarförening Fader okänd
Anbytar forum Fader okänd
Tidningen Rötter Hur hitta föräldrar till oäkta barn


Family search: Finding an Unknown Father in Swedish Records

Forska i domböcker

Enkelt hor, dubbelt hor...
Domboksforskning.se




"Släktforska steg för steg" Per Clemensson sidan 41


"Så här hittar du fadern

För att hitta en ledtråd til okänd fader finns följande möjligheter:

* I häradsrätters och rådhusrätters arkiv. Man kan söka i domböckerna efter faderskapsmål eller i saköreslängderna om fadern måst betala böter. I en förmodad faders boupteckning kan man finna uppgifter om hans barn.

* I kyrkoarkiven. Man kan söka i husförhörslängderna. Ofta gifte sig fadern och modern senare och barnet blev "äkta". Det kan finnas bilagor till födelse- coh dopböckerna (konvolut), och uppgifter i protokoll och räkenskaper.

* I provisialläkarnas arkiv ( i landsarkiven) och i hälsovårdsnämders arkiv ( i kommunarkiven), där det kan finnas barnmorskedagböcker med uppgifter om fäder. Liknande uppgifter kan också finnas i förlossningsklinikers, barnbördshus och privata sjukhems arkiv.

* I kommunarkiven. Faderskapserkännanden finns i Barnavårdsnämndens arkiv"



Boken Fader okänd ISBN: 91-87676-57-5 av 

Radioprogrammet Släktband om Okända mödrar och spår av barnmorskor

Facebook trådar som berör ämnet 



Övrigt 



Ur Andudet Nr 2/99 
Informationsblad för Eskilstuna – Strängnäs släktforskar förening 


" Fader okänd," 

Ett stoppmärke på släktforskarens väg, som många tror att man inte kan pas-sera. 

Vid mitt föredrag den 13 mars i Vuxen-skolan i Eskilstuna framställdes flera 
önskemål om att jag skulle sammanfatta vad jag då sade och ordförande föreslog 
att det skulle kunna införas i Anbudet. 
Jag tänkte därför i korthet gå igenom vad jag vid detta tillfälle främst 
poängterade. 

Det första man finner är i födelseboken, där står "fader okänd". En ganska 
nedslående upplysning som gör att många nybörjare tänker "nu är loppet kört" och 
så kanske de lämnar den personen för att gå till nå-got mer lättare. Nej, så 
lätt får man inte ge upp! Följ modern i ett par husförhörslängder, kan-ske 
gifter hon sig med barnets fader. Kanske finner forskaren, 
i lysningsboken ett faderskapserkännan-de, eller i husförhörslängden "deras barn 
före giftermålet". 

Men oftast är det inte så lätt. Flickan finns där med sitt barn. Är det före 
eller efter 1864 så är det två olika lagar som gäller . Före denna tid var det 
ett brott att avla barn som ogift. Man hade enligt lagen begått ett lönskaläge 
och vid det skulle man straffas att böta både till kyrka och domstol. 

Därvid är vi inne på studiet av dom-böcker. För att hitta kontrahenterna snabbt 
så skall man se efter i slutet av domboken, där brukar finnas en saköres-längd, 
en förteckning över de som har bötfällts på tinget. Finner man dem inte där, 
undersöks ytterligare domböcker. I den saköreslängd där man finner dom-slutet, 
är också angivet var målet kan åter-finnas i domboken. 

Dessutom kan uppgiften återfinnas i kyr-kans räkenskaper och förteckningen över 
de som stått kyrkoplikt.( Se exempelvis Henrik Anderös bok "Läsebok för 
släkt-forskare" sidan 50, straff- och avlös-ningslängd ). 

I faderskapsmål efter 1864 är målet ett tvistemål. Då var det ett mål mellan två 
parter och den som flickan angav fick då erkänna att han var far till barnet 
eller värja sig. 

Namnlikheter förs vid dop av pojkar. Oftast är det väldigt påtagbart att många 
flickor ger sina söner fadern förnamn, men lika ofta ser man hur dessa barn 
by-ter namn, när de själva blir vuxna. Från det att de burit mors- eller 
styvfars patro-nymikon, så tar de sig ett eget efternamn och vid närmare studium 
kan man finna att det är en person som man kan åter-finna tidigare i moderns 
närhet. Vi får inte för-glömma att före 1901 kunde man hos pastors-ämbetet byta 
till det namn som man ville ha, genom att man vid ett husförhör meddelade att 
man bytt namn så ändrades det i husförhörslängden. 

I andra juridiska hand-lingar kan man också finna barn som ihågkom-mits av sin 
far, dels ge-nom testamente och dels genom boupptecknings-handlingar. 

Vi har en hel del forskare som har förvånats över födelsebokens kortfattade 
meddelande "Föräldrarna okända, modern 32 år". 

Under tiden l778 till 1917 kunde föräld-rar vara okända, förutsatt att de till 
kyr-kan lämnade ett förslutet konvolut, i vil-ket föräldrarnas namn angavs. 
Detta kon-volut skall finnas i kyrkoarkivet under signum HIII (inneliggande 
handlingar till födelseboken). 

Under förutsättning att barnet föddes un-der senare delen av 1800-talet kan de 
så kallade Barnmorskedagböckerna vara av intresse. De är ojämnt förda och saknas 
i flera fall. Man finner dem i provinsial- eller stadslä-karens arkiv. 

En annan grupp, vars föräldrar kan vara svåra att finna är barnhusbarnen. I 
husförhörslängden finner man dem som fosterbarn med ordningsnummer . 
"Barnhusbarnet 2134 Otto Vilhelm Berg-gren". Denna upplysning gör att man kan 
finna vederbörandes dossier på ett arkiv och se vem eller vilka som anges som 
föräldrar, eller vem som inbetalat en summa för barnet. 

Till slut vill jag lämna uppgift på några speciella avsnitt i olika skrifter som 
kan vara av intresse vid studium av detta ämne: Per Clemensson Kjell Andersson: 
Släktforska steg för steg, 5. upplagan (1997) sid. 34 -35 (Barnmorskeböcker), 
sid. 34 (Formulär för HIII) och sid. 34 (Utomäktenskapliga barn, fosterbarn och 
adoptivbarn). Elisabeth ThorselIoch Ulf 

Schenkmanis: Släktforskning, vägen till din egen historia, sid. 98 (oäkta barn). 
Släktforskarnas årsbok 1997: Sid. 35: Att forska om barn på Allmänna barnhuset. 

Sid. 51 : Hade barnhusbarnet någon fram-tid? 

Sid. 63: Några barnhusbarn i Ramsele. 

Som jag sade i mitt föredrag, så är alla välkomna att skriva till mig om frågor 
i detta ämne. Kanske kan jag komma med andra tips. 

Adressen är: 
Blixtgatan 7, 754 31 Uppsala. 

Gösta Brandberg

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar